Den torra sommaren 2018 gjorde att många svenska skogar drabbades av svåra angrepp av granbarkborre. Normalt angriper denna skadeinsekt främst svaga, skadade och nyligen döda granar, gärna stormfällda träd. Men under gynnsamma förhållanden kan angreppen bli stora och barkborren kan skada och döda även friska träd. Detta medför både ekonomiska konsekvenser för skogsbruket och risk för negativa effekter för skogens naturvärden. Det allvarliga läget har gjort att skogsstyrelsen från den 1 april 2019 kraftigt utökat det så kallade bekämpningsområdet för barkborren, som nu är det största hittills.

Källa: Svenskt lantbrukslexikon
Bild: Granbarkborre _ Granbarkborre

På grund av oro för nya angrepp under 2019 är hela skogsindustrin, myndigheter och skogsägare nu på tårna. Att snabbt identifiera angrepp är avgörande för att minimera skadorna. Skogsstyrelsen uppmanar även till att avverka så kallade riskbestånd – skogar som anses särskilt sårbara.

Regler för avverkning

För att förebygga angrepp av granbarkborre finns regler i skogsvårdslagen (1979:429). Skogsstyrelsen har dessutom beslutat om ytterligare regler inom bekämpningsområdena. De viktigaste åtgärderna handlar om att avverkat virke och nyligen skadat eller stormfällt virke måste forslas bort från skogen inom en viss tid. Endast 3 kubikmeter per hektar får lämnas inom ett bekämpningsområde och 5 kubikmeter utanför bekämpningsområde. Om virket inte förs bort utgör de mycket attraktiva boplatser för barkborren.

Normalt sett får avverkning ske först 6 veckor efter att en avverkningsanmälan inkommit till skogsstyrelsen. Myndigheten kan dock ge dispens från gällande regler och medge tidigare avverkning i bestånd som angripits av barkborre.

Förhastade åtgärder

Det rådande läget innebär att stora mängder av riskbestånd och angripna skogar nu avverkas och kommer att avverkas, och tempot är högt. Att genomföra sådana åtgärder är helt avgörande, men en konsekvens av det höga tempot är att beslut kan komma att fattas alltför förhastat, och utan tillräcklig kunskap. Skogar som egentligen inte hade behövts eller borde avverkas kommer att göra det i förebyggande syfte, och i värsta fall kan angrepp av barkborre användas som förevändning för åtgärder som annars inte vore tillåtna.

Ett av problemen är att hela skogar ofta avverkas även om endast en liten del av träden är angripna. Även skogar där gran inte ens är det dominerande trädslaget. Att avverka andra trädslag än gran bidrar inte till att förhindra skador utan riskerar istället att medföra mycket negativa effekter för skogens naturvärden – särskilt om det handlar om lövträd som idag är en bristvara. Vidare så angriper barkborren bara färskt virke, och äldre döda träd (äldre än ca ett år) bör därför lämnas kvar. Att plocka bort dessa gamla döda träd riskerar att ha motsatt effekt eftersom de har stor betydelse för många andra arter – inklusive barkborrens naturliga fiender.

Foto Fristrom, Copyright © Naturskyddsföreningen.

Avverkning av värdefulla skogar

Det finns flera exempel där områden med höga naturvärden har kalavverkats eller anmälts för avverkning på grund av barkborre. Detta innefattar såväl skogar under pågående reservatsförhandlingar (!) som områden som är klassade som nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper inrättas av Skogsstyrelsen och är områden med särskild betydelse för hotade och sällsynta arter. Situationen för dessa arter är redan idag mycket oroande och många av dem riskerar att försvinna helt när deras livsmiljöer försvinner. Utan omfattande åtgärder kommer den negativa utvecklingen att fortsätta och miljömålen för bevarande av arter och naturmiljöer kommer inte att kunna nås. Att då utan samråd med myndigheter och väl avvägda beslut avverka sådana värdefulla skogar med barkborre som förevändning är problematiskt.

Exempel från Småland och Östergötland

Våra krav på Skogsstyrelsen

Naturskyddsföreningen Östergötlands skogsgrupp anser att Skogsstyrelsen bör:

Skogsgruppen Naturskyddsföreningen Östergötland, 25 april 2019