Värdefulla skogar avverkas på grund av barkborre!

Den torra sommaren 2018 gjorde att många svenska skogar drabbades av svåra angrepp av granbarkborre. Normalt angriper denna skadeinsekt främst svaga, skadade och nyligen döda granar, gärna stormfällda träd. Men under gynnsamma förhållanden kan angreppen bli stora och barkborren kan skada och döda även friska träd. Detta medför både ekonomiska konsekvenser för skogsbruket och risk för negativa effekter för skogens naturvärden. Det allvarliga läget har gjort att skogsstyrelsen från den 1 april 2019 kraftigt utökat det så kallade bekämpningsområdet för barkborren, som nu är det största hittills.

Källa: Svenskt lantbrukslexikon
Bild: Granbarkborre _ Granbarkborre

På grund av oro för nya angrepp under 2019 är hela skogsindustrin, myndigheter och skogsägare nu på tårna. Att snabbt identifiera angrepp är avgörande för att minimera skadorna. Skogsstyrelsen uppmanar även till att avverka så kallade riskbestånd – skogar som anses särskilt sårbara.

Regler för avverkning

För att förebygga angrepp av granbarkborre finns regler i skogsvårdslagen (1979:429). Skogsstyrelsen har dessutom beslutat om ytterligare regler inom bekämpningsområdena. De viktigaste åtgärderna handlar om att avverkat virke och nyligen skadat eller stormfällt virke måste forslas bort från skogen inom en viss tid. Endast 3 kubikmeter per hektar får lämnas inom ett bekämpningsområde och 5 kubikmeter utanför bekämpningsområde. Om virket inte förs bort utgör de mycket attraktiva boplatser för barkborren.

Normalt sett får avverkning ske först 6 veckor efter att en avverkningsanmälan inkommit till skogsstyrelsen. Myndigheten kan dock ge dispens från gällande regler och medge tidigare avverkning i bestånd som angripits av barkborre.

Förhastade åtgärder

Det rådande läget innebär att stora mängder av riskbestånd och angripna skogar nu avverkas och kommer att avverkas, och tempot är högt. Att genomföra sådana åtgärder är helt avgörande, men en konsekvens av det höga tempot är att beslut kan komma att fattas alltför förhastat, och utan tillräcklig kunskap. Skogar som egentligen inte hade behövts eller borde avverkas kommer att göra det i förebyggande syfte, och i värsta fall kan angrepp av barkborre användas som förevändning för åtgärder som annars inte vore tillåtna.

Ett av problemen är att hela skogar ofta avverkas även om endast en liten del av träden är angripna. Även skogar där gran inte ens är det dominerande trädslaget. Att avverka andra trädslag än gran bidrar inte till att förhindra skador utan riskerar istället att medföra mycket negativa effekter för skogens naturvärden – särskilt om det handlar om lövträd som idag är en bristvara. Vidare angriper barkborren bara färskt virke, och äldre döda träd (äldre än ca ett år) bör därför lämnas kvar. Att plocka bort dessa gamla döda träd riskerar att ha motsatt effekt eftersom de har stor betydelse för många andra arter – inklusive barkborrens naturliga fiender.

Foto Fristrom, Copyright © Naturskyddsföreningen.

Avverkning av värdefulla skogar

Det finns flera exempel där områden med höga naturvärden har kalavverkats eller anmälts för avverkning på grund av barkborre. Detta innefattar såväl skogar under pågående reservatsförhandlingar (!) som områden som är klassade som nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper inrättas av Skogsstyrelsen och är områden med särskild betydelse för hotade och sällsynta arter. Situationen för dessa arter är redan idag mycket oroande och många av dem riskerar att försvinna helt när deras livsmiljöer försvinner. Utan omfattande åtgärder kommer den negativa utvecklingen att fortsätta och miljömålen för bevarande av arter och naturmiljöer kommer inte att kunna nås. Att då utan samråd med myndigheter och väl avvägda beslut avverka sådana värdefulla skogar med barkborre som förevändning är problematiskt.

Exempel från Småland och Östergötland

Ett exempel är en nyckelbiotop söder om Fagerhult i Småland, som kalavverkades i slutet av februari 2019 av det FSC-certifierade skogsbolaget Södra. Enligt certifieringen (som ska säkerställa ett hållbart skogsbruk) får avverkning inte ske i nyckelbiotoper, men Skogsstyrelsen ska i detta fall ha givit dispens.
Ett annat exempel är en nyckelbiotop i Triabo i Hultsfreds kommun som kalavverkades under hösten 2018 av FSC-certifierade Holmen Skog. Gran var inte det dominerande trädslaget i området utan det fanns minst lika mycket löv, hassel och tall.
Flera exempel finns i Åtvidabergs kommun. I området Byrum vid sjön Risten har två nyckelbiotoper avverkningsanmälts av Södra. I det ena området hade flera grova lövträd redan avverkats vid ett fältbesök i slutet av februari 2019. Vid Höstbäck strax öster om Byrum har ett stort område på 9 hektar avverkningsanmälts i ett reservatsförslag, under pågående reservatsförhandlingar med Länsstyrelsen. Området kring sjöarna Risten, Borken och Hövern betraktas som en värdetrakt med stora förekomster av rödlistade arter och en av länets större samlade enheter med gammal granskog. Naturskyddsföreningen är därför oroade över att avverkningsanmälningar inom området duggar tätt.

Våra krav på Skogsstyrelsen

Naturskyddsföreningen Östergötlands skogsgrupp anser att Skogsstyrelsen bör:

Prioritera pågående ärenden där avverkningsanmälningar registrets i skogar med kända naturvärden. Detta gäller särskilt nyckelbiotoper. Dessa områden ska inte avverka som inte mycket särskilda skäl föreligger, och det ska inte ske utan samråd med myndigheten och väl grundade beslut.
Uppmana skogsägare att inte avverka hela bestånd där endast en mindre andel utgörs av gran, med barkborre som förevändning. Lövträd och äldre död granved ska lämnas i så stor utsträckning som möjligt.
Förespråka att bekämpningsåtgärder detaljplaneras, särskilt i områden med naturvärden. Detta är ett krav vid åtgärder i naturreservat, och samma krav bör ställas inom andra områden med likvärdiga naturvärden, även de som i nuläget saknar formellt skydd (som nyckelbiotoper). Det finns flera olika metoder för bekämpning av barkborre och en utredning bör ske kring vilka av dessa som är mest lämpliga i varje enskilt fall. Om markägare saknar kunskap ska samråd med experter sökas.
Användning av pesticider bör inte rekommenderas om inte mycket särskilda skäl föreligger. Detta riskerar att medföra mycket negativa effekter på andra skogslevande arter, inklusive barkborrens fiender.
Sprida mer kunskap kring förebyggande åtgärder. Granbarkborren gynnas av torka och att då plantera gran på torra marker som är bättre lämpade för tall ökar risken för angrepp. Monokulturer med enbart gran, där alla träd är lika gamla och lika stora, ökar också sårbarheten. Blandskog och hyggesfria skogsbruksmetoder är alternativ som både gynnar djur och växter och ökar skogens motståndskraft mot skadeangrepp, brand, och storm. Skogsstyrelsen bör förespråka detta i större utsträckning än idag.

 

Skogsgruppen Naturskyddsföreningen Östergötland, 25 april 2019

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.