Naturskyddsföreningen Östergötland https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se Ett länsförbund inom Naturskyddsföreningen Sun, 05 May 2019 23:26:56 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.2.2 Värdefulla skogar avverkas på grund av barkborre! https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/05/01/vardefulla-skogar-avverkas-pa-grund-av-barkborre/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/05/01/vardefulla-skogar-avverkas-pa-grund-av-barkborre/#respond Wed, 01 May 2019 13:58:43 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=930 Den torra sommaren 2018 gjorde att många svenska skogar drabbades av svåra angrepp av granbarkborre. Normalt angriper denna skadeinsekt främst svaga, skadade och nyligen döda granar, gärna stormfällda träd. Men under gynnsamma förhållanden kan angreppen bli stora och barkborren kan skada och döda även friska träd. Detta medför både ekonomiska konsekvenser för skogsbruket och risk för negativa effekter för skogens naturvärden. Det allvarliga läget har gjort att skogsstyrelsen från den 1 april 2019 kraftigt utökat det så kallade bekämpningsområdet för barkborren, som nu är det största hittills.

Källa: Svenskt lantbrukslexikon
Bild: Granbarkborre _ Granbarkborre

På grund av oro för nya angrepp under 2019 är hela skogsindustrin, myndigheter och skogsägare nu på tårna. Att snabbt identifiera angrepp är avgörande för att minimera skadorna. Skogsstyrelsen uppmanar även till att avverka så kallade riskbestånd – skogar som anses särskilt sårbara.

Regler för avverkning

För att förebygga angrepp av granbarkborre finns regler i skogsvårdslagen (1979:429). Skogsstyrelsen har dessutom beslutat om ytterligare regler inom bekämpningsområdena. De viktigaste åtgärderna handlar om att avverkat virke och nyligen skadat eller stormfällt virke måste forslas bort från skogen inom en viss tid. Endast 3 kubikmeter per hektar får lämnas inom ett bekämpningsområde och 5 kubikmeter utanför bekämpningsområde. Om virket inte förs bort utgör de mycket attraktiva boplatser för barkborren.

Normalt sett får avverkning ske först 6 veckor efter att en avverkningsanmälan inkommit till skogsstyrelsen. Myndigheten kan dock ge dispens från gällande regler och medge tidigare avverkning i bestånd som angripits av barkborre.

Förhastade åtgärder

Det rådande läget innebär att stora mängder av riskbestånd och angripna skogar nu avverkas och kommer att avverkas, och tempot är högt. Att genomföra sådana åtgärder är helt avgörande, men en konsekvens av det höga tempot är att beslut kan komma att fattas alltför förhastat, och utan tillräcklig kunskap. Skogar som egentligen inte hade behövts eller borde avverkas kommer att göra det i förebyggande syfte, och i värsta fall kan angrepp av barkborre användas som förevändning för åtgärder som annars inte vore tillåtna.

Ett av problemen är att hela skogar ofta avverkas även om endast en liten del av träden är angripna. Även skogar där gran inte ens är det dominerande trädslaget. Att avverka andra trädslag än gran bidrar inte till att förhindra skador utan riskerar istället att medföra mycket negativa effekter för skogens naturvärden – särskilt om det handlar om lövträd som idag är en bristvara. Vidare angriper barkborren bara färskt virke, och äldre döda träd (äldre än ca ett år) bör därför lämnas kvar. Att plocka bort dessa gamla döda träd riskerar att ha motsatt effekt eftersom de har stor betydelse för många andra arter – inklusive barkborrens naturliga fiender.

Foto Fristrom, Copyright © Naturskyddsföreningen.

Avverkning av värdefulla skogar

Det finns flera exempel där områden med höga naturvärden har kalavverkats eller anmälts för avverkning på grund av barkborre. Detta innefattar såväl skogar under pågående reservatsförhandlingar (!) som områden som är klassade som nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper inrättas av Skogsstyrelsen och är områden med särskild betydelse för hotade och sällsynta arter. Situationen för dessa arter är redan idag mycket oroande och många av dem riskerar att försvinna helt när deras livsmiljöer försvinner. Utan omfattande åtgärder kommer den negativa utvecklingen att fortsätta och miljömålen för bevarande av arter och naturmiljöer kommer inte att kunna nås. Att då utan samråd med myndigheter och väl avvägda beslut avverka sådana värdefulla skogar med barkborre som förevändning är problematiskt.

Exempel från Småland och Östergötland

Ett exempel är en nyckelbiotop söder om Fagerhult i Småland, som kalavverkades i slutet av februari 2019 av det FSC-certifierade skogsbolaget Södra. Enligt certifieringen (som ska säkerställa ett hållbart skogsbruk) får avverkning inte ske i nyckelbiotoper, men Skogsstyrelsen ska i detta fall ha givit dispens.
Ett annat exempel är en nyckelbiotop i Triabo i Hultsfreds kommun som kalavverkades under hösten 2018 av FSC-certifierade Holmen Skog. Gran var inte det dominerande trädslaget i området utan det fanns minst lika mycket löv, hassel och tall.
Flera exempel finns i Åtvidabergs kommun. I området Byrum vid sjön Risten har två nyckelbiotoper avverkningsanmälts av Södra. I det ena området hade flera grova lövträd redan avverkats vid ett fältbesök i slutet av februari 2019. Vid Höstbäck strax öster om Byrum har ett stort område på 9 hektar avverkningsanmälts i ett reservatsförslag, under pågående reservatsförhandlingar med Länsstyrelsen. Området kring sjöarna Risten, Borken och Hövern betraktas som en värdetrakt med stora förekomster av rödlistade arter och en av länets större samlade enheter med gammal granskog. Naturskyddsföreningen är därför oroade över att avverkningsanmälningar inom området duggar tätt.

Våra krav på Skogsstyrelsen

Naturskyddsföreningen Östergötlands skogsgrupp anser att Skogsstyrelsen bör:

Prioritera pågående ärenden där avverkningsanmälningar registrets i skogar med kända naturvärden. Detta gäller särskilt nyckelbiotoper. Dessa områden ska inte avverka som inte mycket särskilda skäl föreligger, och det ska inte ske utan samråd med myndigheten och väl grundade beslut.
Uppmana skogsägare att inte avverka hela bestånd där endast en mindre andel utgörs av gran, med barkborre som förevändning. Lövträd och äldre död granved ska lämnas i så stor utsträckning som möjligt.
Förespråka att bekämpningsåtgärder detaljplaneras, särskilt i områden med naturvärden. Detta är ett krav vid åtgärder i naturreservat, och samma krav bör ställas inom andra områden med likvärdiga naturvärden, även de som i nuläget saknar formellt skydd (som nyckelbiotoper). Det finns flera olika metoder för bekämpning av barkborre och en utredning bör ske kring vilka av dessa som är mest lämpliga i varje enskilt fall. Om markägare saknar kunskap ska samråd med experter sökas.
Användning av pesticider bör inte rekommenderas om inte mycket särskilda skäl föreligger. Detta riskerar att medföra mycket negativa effekter på andra skogslevande arter, inklusive barkborrens fiender.
Sprida mer kunskap kring förebyggande åtgärder. Granbarkborren gynnas av torka och att då plantera gran på torra marker som är bättre lämpade för tall ökar risken för angrepp. Monokulturer med enbart gran, där alla träd är lika gamla och lika stora, ökar också sårbarheten. Blandskog och hyggesfria skogsbruksmetoder är alternativ som både gynnar djur och växter och ökar skogens motståndskraft mot skadeangrepp, brand, och storm. Skogsstyrelsen bör förespråka detta i större utsträckning än idag.

 

Skogsgruppen Naturskyddsföreningen Östergötland, 25 april 2019

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/05/01/vardefulla-skogar-avverkas-pa-grund-av-barkborre/feed/ 0
Välbesökt länsstämma i det vackra Vårdnäs stiftgård i Brokind https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/valbesokt-lansstamma-i-det-vackra-vardnas-stiftgard-i-brokind/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/valbesokt-lansstamma-i-det-vackra-vardnas-stiftgard-i-brokind/#respond Mon, 29 Apr 2019 17:00:59 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=906

Malin, Thomas och Inger från Motalakretsen och Sigrid, styrelseledamot länsförbundet, anländer till Tallgården.

Under söndagen 28 april 2019 hölls vår länsstämma i Vårdnäs stiftgård i Brokind. Vackert solskensväder med nyutslagna lövträd och vårblommor inramade en väldigt trevlig årsstämma. Dagen inleddes med samling med fika i Tallgården.

Fr.v. Göran Toss och Frida Gårdmo, Linköpings stift.

Som dagens första programpunkt, berättade Linköping stifts klimathandläggare, Frida Gårdmo, om stiftets arbete för att bidra med att minska klimatutsläppen och gynna den biologiska mångfalden. Vi fick bl.a. kunskap om stiftets s.k. Prästlönetillgångar, där skogsinnehavet är den största och mest inkomstbringande rörelsegrenen. Skogsförvaltningen är miljöcertifierad, men verksamheten har avkastningskrav som utgör argument då kraven på långsiktig hållbarhet diskuteras. Stiftet har dock beslutat fortsätta med nyckelbiotopsinventeringen, vilket gav applåder, tillrop och tummen upp från de närvarande ledamöterna på länsstämman.

Martin Emtenäs, riksstyrelsens representant.

Riksstyrelsens representant var Martin Emtenäs (känd bl.a. från Mitt i naturen i TV). Martin berättade om de satsningar som görs på riksnivå, bl.a. kampanjen mot Sveaskog, som ju är vår gemensamma skog, där vi anser oss ha rätt att ställa högre krav och gå i bräschen för hållbart skogsbruk. Kampanjens mål att få 50000 underskrifter i  namninsamlingen är nu redan uppnådd. Martin tag också fasta på de framgångar som Naturskyddsföreningen haft under det gångna året 2018 med bl.a. stoppet för kalkbrytning i Ojnareskogen på Gotland. Martin slog också ett slag för kampanjen för våra vildbin som startar nu under våren.

Rebecka Hovenberg har intagit länsstämmans ordförandeplats.

Rebecka Hovenberg, Tekniska Verkens vice ordförande, hade efter vår tillfrågan tackat ja att leda länsstämmoförhandlingarna som ordförande, vilken stämman också godkände formellt. Stämman genomfördes fint under sordförandens vana hantering av ordförandeklubban.

Rebecka Hovenberg, Tekniska verkens vice ordförande i berättartagen.

Efter länsstämman berättade Rebecka om Tekniska Verkens projekt i Linköping med ett fint fiskeomlöp vid Nykvarn, Stångån och naturfåran vid Säbybro/Hovetorp.

Cecilia Ambjörn avtackar vår avgående ordförande, Göran Toss.

Vår avgående ordförande, Göran Toss avtackades av Cecilia Ambjörn med tre lavendelplantor att plantera i trädgården.

 

Som en sista punkt innan den förestående guidningen utomhus, tilldelades Ulf Hjulström utmärkelsen Östergötlands natur- och miljövårdare 2019 och detta var den nytillträdde Barbro Carlbergs första uppdrag som ordförande. Läs mer i separat artikel ==>

Björn Ström, kretsordförande i Linköping, berättar om de gamla ekarna i landskapet.

När länsstämman var avslutad tog Björn Ström vid och guidade oss i den vackra parken och berättade om de gamla ekarna.

Fr.v. Göran Toss och Barbro Carlberg.

Som avslut för dagen i Vårdnäs stiftgård önskade den avgående ordföranden, Göra Toss, den nytillträdde ordföranden för Länsförbundet Östergötland, med ett handslag lycka till. Göran kvarstår som ledamot i länsförbundets styrelse under 2019, och valdes för övrigt till vice ordförande vid det efterföljande konstituerande styrelsemötet.

 

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/valbesokt-lansstamma-i-det-vackra-vardnas-stiftgard-i-brokind/feed/ 0
Östergötlands natur- och miljövårdare 2019 utsedd https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/ostergotlands-natur-och-miljovardare-2019-utsedd/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/ostergotlands-natur-och-miljovardare-2019-utsedd/#respond Mon, 29 Apr 2019 14:35:37 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=904 60 år med havsörn

Östergötlands natur- och miljövårdare 2019 har tilldelats Ulf Hjulström från Valdemarsvik med följande motivering:

”Ulf Hjulström har under många decennier outtröttligt arbetat för att gynna havsörnen i synnerhet och naturen i allmänhet. Med stor egen insats har han lyckats hjälpa till att stärka havsörnens livsvillkor, utfordra den, skydda den från avverkningar och vindkraftshot och för få arten livskraftig.  Naturskyddsföreningens länsförbund anser därför att Ulf är väl värd utmärkelsen som Östergötlands natur- och miljövårdare 2019.”

Ulf erhöll utmärkelsen med diplom och stipendium på 5000 kr av vår ordförande, Barbro Carlberg under Naturskyddsföreningen Östergötlands länsstämma, som hölls i Vårdnäs Stiftgård; Brokind,  under söndagen den 28 april 2019.

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/29/ostergotlands-natur-och-miljovardare-2019-utsedd/feed/ 0
Länsstämma i Vårdnäs stiftsgård söndagen den 28 april 2019 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/27/lansstamma-i-vardnas-stiftsgard-sondagen-den-28-april-2019/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/27/lansstamma-i-vardnas-stiftsgard-sondagen-den-28-april-2019/#respond Sat, 27 Apr 2019 14:23:22 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=879

Vårdnäs stiftgård i Brokind

Välkommen till Länsförbundets årsmöte med flera aktiviteter på Vårdnäs stiftsgård i Brokind söndagen den 28 april 2019!

Stiftsgården ligger vackert bland tallar och ekar vid Lilla Rängen. (Buss 566 från Linköping resecentrum kl 9.10 och vi försöker också samåka.)

Program                                                                                                                                            Kl 09.50-10.30 samling m  fika i Tallgården på höjden.

Kl 10.30-11.30 Frida Gårdemo, stiftets klimathandläggare, berättar om det myckna som kyrkan gör för att minska klimatutsläppen och gynna den biologiska mångfalden.

11.30- 11.55  Martin Emtenäs från Riksstyrelsen berättar utan TV-ruta emellan oss.

Kl 12-13 Lunch i stiftsgårdens matsal.

Kl 13.00  – 14.00(-14.30)  Länsstämma i Tallgården . Stämmoordförande är Rebecka Hovenberg, Tekniska Verkens ordförande.

Efter länsstämman berättar Rebecka Hovenberg om Tekniska verkens projekt i Linköping, särskilt  för att återställa vandringsvägar i vattendragen.

Därefter presenteras  Östergötlands natur- och miljövårdare.                                                              Och slutligen guidar Björn Ström oss i den vackra parken längs sjön. 30 min

Vi avslutar m fika kl 15.30 till senast kl 16.  Ingen avgift men varje krets eller deltagare betalar resan.

Varmt välkommen        OBS. Meddela mig eller resaturangen om Du behöver specialkost?

Göran Toss  för styrelsen 2019-03-21,  2019-04-24

 

Länsstämmohandlingar finner du här: Länsstämmohandlingar

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/04/27/lansstamma-i-vardnas-stiftsgard-sondagen-den-28-april-2019/feed/ 0
Upprop ”Vår skog” https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/03/07/upprop-var-skog/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/03/07/upprop-var-skog/#respond Thu, 07 Mar 2019 16:25:17 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=861
Gör din röst hörd och var med och uppmana staten att ta ansvar för vår skog, innan det är för sent! Skriv på uppropet ”Vår skog” som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWW och ytterligare 20 organisationer, gemensamt kräver.

Skriv under på Vår skog här: ==>  https://varskog.nu/

Läs också Dn Debatt, artikeln ””Ändra Sveaskogs direktiv – mer skog måste få skydd”
här: ==> DN debattartikel: https://www.dn.se/debatt/andra-sveaskogs-direktiv-mer-skog-maste-fa-skydd/

Naturskyddsföreningen Östergötland

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/03/07/upprop-var-skog/feed/ 0
2018 var ett år .. https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/01/10/2018-var-ett-ar/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/01/10/2018-var-ett-ar/#respond Thu, 10 Jan 2019 11:48:48 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=856 Hej!

Vi hoppas att Du har haft ett gott år. Här är några intryck ur Naturskyddsföreningens synvinkel. 2018 var ett år då vi inte hade något krig i norra eller västra Europa. Jo men vänta, vi deltog i ett världskrig mot miljön, och mot den biologiska mångfalden.

Lodjuren har fått fler föryngringar i Östergötland, spåren i snön visade att sju honor fött ungar föregående vår, mot vanligen tre. Östergötland skulle kunna rymma betydligt fler lodjur, för antalet rådjur och dovhjortar är stort och orsakar många trafikolyckor och ett hårt betestryck i skogarna. När såg du den vackra mjölkörtens, rallarrosens röda blomster i stor mängd? Älgen och rådjuret och dovhjorten har betat bort dem, och att i stora områden betat bort nästan varje ny planta av rönn, asp, sälg och ek, som är deras favoritföda. Därför är de tvungna att livnära sig på tallplantor. Men från början har skogsbruket stor skuld i att eliminera dessa lövträd ur skogarna. Nu behövs fler lodjur och vargar för att hålla älg-, rådjurs- och dovhjortspopulationerna i balans.

Och året började bra: ett vargpar markerade revir i norra Östergötland. Reviret är stort, från Kvarn till Vånga och från Ljungsbro till Hällestad. Får de vara i fred och få valpar?

Februari. Gruvbolaget Tasmet Metals AB, dotterbolag till det Kanadensiska Leading Edge, har kommit med sin kompletterande MKB (miljökonsekvensbeskrivning) för sitt gruvprojekt vid Norra Kärr ovanför Gränna. Hittills har gruvbolagen fått sitt brytningstillstånd, innan de redovisat de fulla miljökonsekvenserna, men Högsta Förvaltningsdomstolens kräver genom sin dom i februari 2016 att en utförlig MKB presenteras tidigt i processen. Vi bedömde deras MKB undermålig, och Länsstyrelsen i Jönköping underkände den i juni. Bergstaten gav då Tasmet möjlighet att yttra sig om Länsstyrelsens yttrande, och det svaret har vi väntat på hela året. Med ekonomiskt bidrag från Riksförbundet sedan några år arvoderar vi miljöjurist Gunilla Högberg Björck, som skickligt överklagat varje steg som gruvbolaget har tagit. Att öppna ett dagbrott och lägga gråbergsupplag och en jättelik sanddamm på höjden ovanför Vättern skulle innebära en alltför stor risk för Vättern och dricksvattnet för 250 000 människor. Den 30 maj höll vi tillsammans med LRF och våra folkvalda i Riksdagen ett seminarium om gruvprojektet vid Norra Kärr, och det blev en mycket givande diskussion.

Strömmande vatten. Det var som om Sverige – inte bara sportfiskarna- upptäckte att det finns något under den vackra vattenspegeln. EU utgav redan år 2001 direktiv för skydd av vatten. Påverkat vatten ska återställas till sitt naturliga tillstånd. Det var inga små krav, för man har handskats väldigt nonchalant med sötvatten i sjöar, vattendrag och hav. Nittio procent av Sveriges strömmande vatten har dämts upp. De ekosystem och arter som är beroende av strömmande vatten har blivit ovanliga eller sällsynta. Sverige har inte implementerat EU´s vattendirektiv, men nu börjar det ske. Sportfiskarna och Älvräddarna har ökat sitt kampanjarbete, och vi östgötar insåg att det angår oss också. Vi skrev debattartiklar till stöd för återställande av strömmande vatten. På många håll finns det ett lokalt motstånd även där det inte handlar om pengar. Men nu pågår ett professionellt arbete där domstolar anlitas.

2018 blev ett år då Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna fått kraftigt ökade naturvårdsanslag. Ny personal har rekryterats, och det har blivit ny fart på inrättandet av naturreservat och annat naturvårdsarbete. Dessutom blev det slut på ”pausen” i nyckelbiotopinventeringarna. I Östergötland ökade arealen formellt skyddad skog på produktiv skogsmark från mindre än 2 % till 2,7 %.

Den 22 april hade vi länsstämma vid Tåkern. Kjell Antonsson guidade oss med sin underfundiga humor i Naturum, innan Lars Fröhlich guidade oss på spången västerut, i vackraste vårsol. Hanna Thiel bjöd oss på god lunch i Tåkerns Vandrarhem, där vi också höll stämman. Ödeshögs kommunalråd Annicki Oscarsson var stämmans ordförande. Ingemar Hillerström avtackades med ett diplom, målat av Gunnar Gebbe Björkman, för sitt mångåriga fina arbete med bland annat klimat- och trafikfrågor.

Kjell guidar vid Naturum Tåkern.

Barbro Carlberg upptäckte en bedrövlig artikel i Jaktjournalen. Jägare uppmanades att från första augusti och resten av året skjuta så många ”predatorer” som möjligt och rapportera till tidskriften. De föreslogs att lägga ut de skjutna djuren på en gräsmatta och be någon fotografera den stolte jägaren med sina byten och sända bilden till tidskriften. De som samlat flest poäng fick priser. Räv gav 120 poäng, grävling något lägre och mink endast 20 poäng. Som predatorer räknades förutom räv, grävling och mink även mård, korp, kråka, råka, kaja, skata, nötskrika, gråtrut, fiskmås, björktrast och många fler. Barbro skrev en skarp debattartikel i Norrköpings Tidningar och ett brev till redaktören, och tidskriften beslöt att ”pausa” kampanjen. Vi är inte emot jakt, men att döda djur för nöjes skull är helt oacceptabelt, och vi kommer att ha ögonen på vad som sker i den vägen.

Vargspår och jämförelse med en snusask.

Den 22 maj är FN-dagen för den biologiska mångfalden, som Rebecka Le Moine (tidigare ledamot i vår styrelse) upptäckte och satte fart på 2017, och man får gärna fira biologiska mångfalden flera dagar. Den uppmärksammades på flera håll i länet, och den kommer att växa.

Den 15-17 juni deltog en skara naturvårdare från Östergötland i föreningens Riksstämma i Uppsala.

Juli och augusti präglades av extrem hetta och torka. Nästan alla kunde nog sjunga med i Evert Taubes vistext ”och jag badar varje dag, och jag hoppar i utan att bli rädd” för vattnet var mer än ljummet både i sjöar och hav. Men på land var man desto mer förlamad av värmen. Mer än femtio skogsbränder härjade i Sverige (lyckligtvis inte i Östergötland). Jordbrukets skördar halverades, och grundvattennivåerna var rekordlåga.

Fjällen var en tillflyktsort, och 9-13 juli följde ett dussin Östgötar med Kjell Antonsson till Härjedalen för att inventera flora och insektsliv. Än fler Östgötar följde med Kjell den 27-29 juli på florainventering på öar i Östergötlands vackra ytterskärgård. Gröskär, Äspholm med lindskog, Ytterö och många andra.

Den 9 september inträffade valdagen. Rebecka Le Moine drev sin egen personvals-kampanj. Den 12 september räknades kryssrösterna, och vi var några som följde rapporterna och såg hur hennes procentantal steg  och hennes plats i Riksdagen var säkrad. Vi hoppas och tror att hon kommer att påverka Riksdagen och massmedia till en mer aktiv attityd till bevarande av miljön och den biologiska mångfalden.

Hösten kom och den 14 oktober samlades smålänningar, östgötar och ett par representanter från Rikskansliet på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Vi diskuterade bland annat föreningens Framtidsstrategi, som är matchad mot FNs globala mål, Agenda 2030.

Den 21 oktober hade Naturskyddsföreningen länsordförandeträff i Tyringe i Skåne och började med ett besök vid storkuppfödningshägnet och ett fint naturreservat vid Ringsjön. Att vara föreningsaktiv i Naturskyddsföreningen för med sig många möjligheter att delta i inspirerande möten och utflykter, och jag hoppas att fler upptäcker det. Missa inte Rikskonferensen i Kristianstad den 10-12 maj 2019!

Skogsbruket har varit i hetluften många år, och den 15 november kom Mikael Karlsson, ecoforestry, och höll ett mycket inspirerade föredrag om Lybeckmodellen av hyggesfritt skogsbruk. Det är ett gyllene alternativ till det kalhyggesbruk som totalt omvandlar landskapet.

Som ett trotsigt barn har ett flygbolag under sommaren skrikit ut ”Flyg! Flyg! Flyg! på stora affischer, trots alla uppenbara tecken på klimatförändring. I november började aktiva klimatstrejka utanför Linköpings och Norrköpings stadshus i Greta Thunbergs anda varje fredag kl 15-17. Fredagen inför COP24-mötet i Katowice i Polen, där 15-åriga Greta höll ett tal för deltagare från hela världen, kom extra många deltagare till våra lokala manifestationer. Tyvärr hindrade det inte Moderaterna och Kd att lägga fram ett budgetförslag där den nyss införda lilla flygskatten avskaffades och även andra ändringar som påskyndar klimatförändringen. Och naturvårdsanslagen halveras.

Åter till skogen. Det nationella skogsprogrammet, där jordbruksminister Bucht tillsatte en utredning, har nu resulterat i en rapport på 220 sidor på Skogsstyrelsens hemsida. Rapporten presenterades på fyra orter i landet, i Växjö den 5 december. Innehållet är på många punkter skrämmande med förslag till ännu mer intensivodlade monokulturer, ökad utdikning, skogsgödning, främmande trädslag i syfte att öka leveransen av träråvara till industrierna med 30-50 %. Rapporten innehåller också text att det är upp till varje markägare att själv välja hur man vill bruka sin skog, och att mer skog med höga naturvärden ska sparas. Remisstiden går ut den 12 februari. Här har vi något att bita i, alla som uppskattar skog med höga naturvärden!

Mikael Karlsson,författare till boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”.

11 december höll Magnus Carlsson och Weeping Willows konsert i Konserthuset, och Naturskyddsföreningens var inbjuden att marknadsföra sig i vestibulen före alla deras konserter. Vi hoppas att vi lyckades inspirera några nya.

Hörsalen fullsatt och lyssnar till Mikael Karlssons föreläsning om skogen.

14 december kom Tasmets Metals AB kommentarer till Länsstyrelsens negativa yttrande över deras kompletterande MKB. Men bolaget tillförde ingenting nytt, och vi kommer att yttra oss till Bergstaten om detta.

 

Nu vill vi önska Dig ett gott år 2019.

Linköping 2019-01-04

Göran Toss, ordförande                                       Jonas Nordén, vice ordf                                       Rolf Ström, kassör                     Barbro Carlberg, sekreterare               Cecilia Ambjörn                                                       Maria Gustavsson                      Sigrid Nilsson  Kjell Antonsson

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2019/01/10/2018-var-ett-ar/feed/ 0
Brunbjörn på nära håll https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/10/05/brunbjorn-pa-nara-hall/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/10/05/brunbjorn-pa-nara-hall/#respond Fri, 05 Oct 2018 15:46:05 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=838

Foto: Göran Toss

Den heta sommaren 2018, den 3 och 4.e juli närmare bestämt, fick jag äntligen tillfälle att studera vilda björnar i vacker svensk taiga. Det var tack vare Håkan och Eva som driver Vargas Wildlife Lodge i norra Hälsingland. Samling vid deras lilla konferenshus vid den vackra sjön Öjungen.  Jeep-körning på knölig skogsväg till foten av björnberget. Promenad under tystnad. Håkan visade björnspår i lera och björnklös på en gran. Gömslet ligger fint i kanten av en cirka 40 meter stor glänta i den fina tajgan. Gömslet har nio tonade små fönster framåt, och under varje fönster finns en glugg för kamera, med strut att knyta om objektivet för att inte släppa ut vittring. Bakom ryggen har man säng och i hörnet ett väl ventilerat och ljudisolerat torrdass. Vi var sju personer.

Foto: Göran Toss

Klockan sjutton började väntan. Ett dussin torrakor stod på och kring gläntan. Tuvstarr och hjortron skvallrade om fukt, en liten myr. Vid skogsbrynet blommade mjölkört. En rödstjärt, ett par nötskrikor och ringduvor gav oss något att se på under väntan. Vid sjutiden viskade någon något, och alla ögon vaknade. Var det inte ett par öron som stack upp över starrtuvorna där? Jo, snart stack en björn upp huvudet och vädrade och lyssnade. Och rusade plötsligt iväg bort i skogen. Efter en kvart kom den tillbaka igen och sökte sig lite längre ut i gläntan (där Håkan gömt frukt, havre och brödbitar på många olika ställen).

Mellan klockan sju och elva på kvällen fick vi se fem eller sex olika björnar besöka gläntan och närma sig oss från fyrtio till fem meters avstånd.  Olika stora, olika i pälsens ruggighet och bruna nyanser, olika i kynnet. Slående var att alla verkade vara så rädda för varandra.  Jag har sett liknande i Rumänien- björnar rädda för björnar. Bara vid ett tillfälle var två medelstora björnar samtidigt i gläntan, kanske systrar.

Foto: Göran Toss

När det var som mörkast kom en björn fram till bara tre meter från gömslet, men det gav inga intressanta bilder. På efternatten och morgonen fick vi enstaka björnbesök. Den andra kvällen väntade vi från klockan fem till tio innan den första björnen kom. Men inget är som väntans tider.

Brunbjörnen är ett märkligt djur, kanske märkligast för att den kan vintersova, hibernera, 4-6 månader i sträck utan att dricka, äta eller urinera. En människa som försökte göra om det tricket skulle dö av intorkning inom 3-4 dygn, urinförgiftning inom 3-4 veckor och blodpropp inom ett par veckor och efter 5 månader ha så atrofierade muskler att hen knappt kunde resa sig, och ett så svagt skelett att det kanske skulle brista bara hen reste sig.  Flera forskargrupper i Europa och Nordamerika jagar nu förklaringen på björnens trick. Ultraljudsmätningar visar att musklerna knappast minskar alls. Bentäthetsmätningar visar ingen minskning. Blodprover visar bara en minimal ökning av urinämne. Halten av sköldkörtelhormon, som reglerar ämnesomsättningen, sjunker bara en aning . Men pulsfrekvensen minskar från cirka 50 till 10 slag per minut. Kroppstemperaturen är bara ett par grader sänkt.

Björnen går i ide när utomhustemperaturen sjunker under noll, och den första snön faller. Sedan blir den sakta vaknare redan från några veckor innan det är dags att lämna idet, vilket den gör kring Tiburtiusdagen, den 14 april. Men stör man den under vintersömnen, kan den inom några minuter resa sig och springa iväg. Ofattbart!

I laboratorieforskning  har man sett att om man lägger muskelceller från ett däggdjur i odlingsvätska skrumpnar de successivt ihop. Men om man tillsätter lite serum från en vintersovande björn, bibehåller muskelcellerna sin volym. Vad innehåller björnens serum under vintersömnen? Gissa om forskarna försöker identifiera denna faktor! (För sammanfattning på engelska läs K G Welinder och medarbetare. Journal of Biological Chemistry 2016 oct, 291; 22509!)

En och annan björn vaknar och byter ide någon gång under vintern. I början av mars drev varm Atlantluft in över Jämtland så att snön blev lös och våt. Petter visade mig spår av en stor björn, baktassar 26 cm långa, som hade letat sig runt i björk-granskogen i Vålådalen den gångna natten. Snart fann vi att den gick i cirklar och snirklar i samma dunge som vi bakspårade i, troligen sökande efter en torr plats att sova vidare på, så vi backade ur. Det är annars inte förrän kring Tiburtiusdagen den 14 april som björnen brukar lämna idet.

Foto: Göran Toss

Sommaren 2017 deltog jag i Naturskyddsföreningens extra inventering av fjällnära skogar med höga naturvärden (eftersom Skogsstyrelsens nye chef hade ”pausat” registreringen av nyckelbiotoper). Förutom att många av skogarna var en njutning att se med deras gamla träd och stora biologiska mångfald, var det tätt mellan björnspillningarna där.

Det var i juni och juli då spillningen var av typ grässpillning, jämn och smetig, tydligt annorlunda än vårens och försommarens spillning då björnen mest ätit myror, kadaver och fjolårsbär, med synliga pälshår från olika däggdjur. Och tydligt skild från höstens blåbärstyp med massor av blåbärsskal.  Men tyvärr såg jag inte skymten av någon vild björn. Forskning visar att de oftast sjunker ner i vegetationen om de hör någon människa (eller annan) närma sig, och de ligger kvar där även om man passerar på bara 50 meters avstånd. Bara vid cirka 10 % av tillfällena i en studie såg man att de GPS-märkta björnarna avlägsnade sig när observatörerna, som spelade bärplockare, närmade sig.

Är björnen farlig ?  En grupp svenska och norska björnforskare fann att under 40 års tid (1977-1916) hade björn skadat människa vid 42 tillfällen. I två av fallen hade människan dött. 33 av personerna var jägare. 24 av dem hade skjutit på björnen innan den attackerade. 25 av dem hade en lösspringande hund som attackerat björnen.  Av de elva personer som attackerats när de inte var på jakt, var två jägare som planerade jakt. Tre, varav en kvinna, arbetade i skogen. En 14-årig årig pojke som åkte off-pist föll ner i ett björnide där en hona med tre ungar vilade. En man dödades när han lättklädd gick ut ur stugan mitt i natten för att urinera, med hunden lösspringande.

Så när tidningsrubrikerna lyder: Björn attackerade jägare, borde det oftare stå: ”Jakthund attackerade björnhona med ungar” eller ”Jakthund attackerade björn i ide”, när det är detta det handlar om.   I mer än 500 fall har forskare testat att passera GPS-märkt björn på 50 meters avstånd. I samtliga fall gömde sig björnen eller smet undan. (Stöen och medarbetare; Brown bear attacks resulting in human casualities in Scandinavia.., PLOS One2018, 23 maj, sid 1-14). Det är alltså mycket ovanligt att björn attackerar obeväpnade människor. En rekommendation till dem som vandrar i björnmarker är att undvika att gå in i täta snår, och undvika att ha lösspringande hund. Det är bra att höras. Prata lite eller sjunga en lugn sång.

Den 21 augusti 2018 började licensjakt på björn i mellansverige. Det är svårt att förstå varför myndigheterna i år tillåter licensjakt på så många som 284 (tvåhundraåttiofyra) björnar. I Jämtlands län höjdes tilldelningen från 70 till 100 björnar.  I Gävleborgs län var ”tilldelningen” hela femtio björnar. År 2017 beräknades antalet björnar i Gävleborgs län vara 508 (konfidensintervall 463-  580) genom DNA-analys av spillning.  I oktober 2014 beslutade Naturvårdsverket att miniminivån skulle vara 25 föryngringar, motsvarande 250 björnar, i Gävleborgs län. I november 2014 satte viltförvaltningsdelegationen förvaltningsmålet till 36 föryngringar, motsvarande 360 björnar.  I Dalarna och i Gävleborgs län hade antalet skjutna björnar nått full tilldelning inom mindre än en vecka.

Länsstyrelsens i Gävleborgs beslut finns på deras hemsida och är intressant läsning.  Avsikten var att decimera björnstammen, angav man klart i Länsstyrelsens text. Men motiveringen till jakten verkar svag: de angivna skadorna på bikupor etc är  lindriga  jämfört med  skadan av att utrota eller kraftigt decimera en art. Är det pengar som driver? Säljer markägarna jakttillfällen för dyra pengar? Säljer man björntassar, kranier och andra delar av björnen som turistsouvenirer?  Det verkar vara lätt att få tillstånd till det genom CITES-intyg som kan erhållas från länsstyrelsen. Eller är det psykosociala värden som driver- att vara manlig genom att döda björn? Eller är det som det verkar att jägare är rädda för björnar och vargar? Liksom björnar är rädda för björnar? Men som svamp- och bärplockare eller fredlig vandrare har man alltså ingen anledning att vara rädd för björnen. Björn har sällan skadat någon fredlig person. Jag hoppas att människans acceptans för och beundran inför björnen kommer att öka så att antalet i Skandinavien och Finland får öka och säkra artens fortsatta existens och evolution

Linköping den 2018-09-27

Göran Toss

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/10/05/brunbjorn-pa-nara-hall/feed/ 0
Grattis Rebecka LeMoine –  riksdagsledamot! https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/25/grattis-rebecka-lemoine-riksdagsledamot/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/25/grattis-rebecka-lemoine-riksdagsledamot/#respond Tue, 25 Sep 2018 14:01:32 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=827

Ur SVT 2, Aktuellt, 180925

Du behövs så väl i riksdagen för att öka övriga ledamöters kunskap om biologi, om livet på jorden. Kunskap om den biologiska mångfalden, som vi är en del av och helt beroende av. Och om miljöerna som livet är beroende av.

Även i Sverige är flertalet beslutsfattare så okunniga att många onödiga ödesdigra beslut tas. Haven får fortsätta att utfiskas och övergödas. Skogarna får skövlas. Landskapet får förgiftas. Klimatet förändras och ekosystemen får krossas.

Många har inte ens tillräckliga kunskaper om den närmaste biologin – människokroppen – och än mindre om hur den arma människokroppen är beroende av ekosystemen och miljön den lever i.

Men än finns det möjligheter att återställa ekosystemen och rädda de arter som finns idag!

Som tidigare kollega i vår styrelse för länsförbundet har vi lärt känna Dig som en sann och mycket kunnig miljökämpe.

Lycka till! Vi tror på Dig!

Naturskyddsföreningen i Östergötland

Foto: TV4 Play
Rebecka LeMoine deltar i Riksdagens omröstning av talman.

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/25/grattis-rebecka-lemoine-riksdagsledamot/feed/ 0
Valenkät från feministiskt initiativ augusti 2018 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-feministiskt-initiativ-augusti-2018/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-feministiskt-initiativ-augusti-2018/#respond Sun, 02 Sep 2018 17:44:41 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=823 Följebrev_SNF

Valenkät 2018_SNF

 

Bildresultat för fi

 

Svar från Feministiskt initiativ:

 

• Vad anser Ni vara det främsta som Ert parti har gjort för miljö och klimat under mandatperioden 2014-2018? Vad vill Ni göra/utveckla under nästa

mandatperiod?

I Göteborg stadsdelsnämnd centrum har vi, tillsammans med V och Mp, drivit igenom vegetarisk norm på nämndmöten, och julbordet har förlagts på Lisebergs vegetariska restaurang. F!, V och Mp har även drivit igenom en utfasning av giftiga plastleksaker på sina förskolor.

– I Göteborg har vi även drivit igenom en utredning i syfte att engångsartiklar av plast ska sluta användas i staden.

– På Gotland var F! det enda parti som kämpade för Ojnareskogen genom att rösta emot regionstyrelsens förslag om att bromsa Natura 2000. F! Gotland har även gjort en jättekampanj om vegonorm i skolan.

– I Norrköping har vi drivit en ändring i placerings policyn vilket lett till att kommunen nu ska divestera från fossila bränslen.

– I Lund har vi drivit igenom en genusanalys av cykelinfrastruktur planen (inte specifikt en miljösatsning men en framgång för alla cyklister).

I övrigt har vi drivit massor av miljöpolitik genom röstning, motioner och budgetering. Vegonorm i kommunal verksamhet har bedrivits på massor av platser (Lund, Norrköping, Gotland, Malmö m fl.), förbud mot engångsartiklar i plast (Simrishamn), underlättande av sopsortering, bättre cykelinfrastruktur, cykelpool för skolor, gratis kollektivtrafik för ungdomar och seniorer, stopp för subventionering av flygplats, fler solceller (Norrköping), sänkt bilparkeringsnorm, 100% förnybart i Kraftringen, fyrfackskärl i kommunens mindre tätorter, nej till nybyggnad och breddning av motorväg (Lund).

• Hur viktiga anser Ert parti att miljöfrågorna är på landstingsnivå?

Miljöfrågor är viktigt på alla nivåer, inte minst landstingsnivå. F! är drivande i frågan om gratis och utbyggd kollektivtrafik vilket är en fråga som ofta hanteras på regional – och landstingsnivå.

• Idag spolas mycket läkemedelsrester ut i avloppet och hamnar i våra sjöar och hav, anser Ni att regionen har någon skyldighet att minska detta?

Detta är en fråga vi måste ta stort ansvar för. Att minimera att läkemedel spolas ut från första början, men även att hantera utsläppen när de väl läckt ut. Linköping var först ut med ett reningsverk för läkemedelsrester och vi bör investera i fler sådana i framtiden.

• Hur vill Ni jobba för miljön specifikt inom hälso- och sjukvård? Vad kan göras? Hur jobbar Ni idag och vad har Ni gjort under mandatperioden 2014- 2018?

• Hur vill Ni samarbeta inom regionen för att få till bästa möjliga miljöpolitik?

 

Miljöförbättrande åtgärder

Vi är beredda att samarbeta med partier som också driver progressiv miljöpolitik med konkreta miljöförbättrande förslag.

• Hur mycket har Ni budgeterat för miljöförbättrande åtgärder under

mandatperioden?

• Vilka miljöförbättrande åtgärder har gjorts?

Se fråga 1.

• Vad ligger budgeten på för kommande mandatperiod?

• Vad anser Ni vara det största hindret för att arbeta effektivare med miljöfrågor i dagsläget? 

Kollektivtrafik

Det största hindret är att det saknas breda överenskommelser och vilja att förändra samhället i grunden. Tyvärr vattnas de flesta åtgärder ur till små justeringar inom ett trasigt system. Vi måste på allvar lyfta frågan om hållbarhet i relation till dagens patriarkala, kapitalistiska samhälle och hur vi kan verka för omställning och nya ekonomiska system som verkar för ett friskt jordklot och klimaträttvisa, inte kortsiktiga ekonomiska vinster.

• Hur vill Ni ge möjlighet för människor i glesbygd att resa kollektivt?

o Vill Ert parti öka resande med Östgötapendeln? Kan Ni tänka er att lägga till fler stopp längs banan? Till exempel i Godegård.

 

Vi vill bygga kollektivtrafiken, göra den mer tillgänglig och avgiftsfri. Att fler ställer bilen till förmån för Östgötapendeln är mycket positivt. Vi vill bland annat se över reseavdraget så att kollektivt, miljövänligt resande gynnas. Vi vill också bygga ut och rusta upp järnvägen, inte minst i mellersta och norra Sverige, och till platser som idag inte har räls trafik. Vi vill också undersöka alternativa kollektiva färdsätt som pooler, anropstrafik mm. Vi måste tänka bredarare när det kommer till att dela på resurserna.

• Hur ser Ni på kostnaden för kollektivtrafik? Borde den öka eller minska för gemene man?

Kollektivtrafiken borde vara avgiftsfri.

• I våras infördes en reform som gav skolungdomar gratis busskort i Östergötland under sommarlovet, hur ser Ert parti på det?

Vi ser mycket positivt på detta. Det bör vara gratis för alla.

 

Beskriv Er miljöpolitik med max 300 ord 

F! driver en progressiv, systemkritisk miljöpolitik som syftar till att förändra samhället i grunden. Vi vill införa ett globalt konsumtionsmål om nettoneutrala utsläpp 2040, där Sverige tar ansvar för sin klimatpåverkan såväl inom som utanför landets gränser. Genom att ställa krav på hänsyn till miljö, klimat och mänskliga rättigheter inom internationell samverkan, import och export, vill vi verka för ett långsiktigt hållbart samhälle och klimaträttvisa. Vi satsar mer än något annat parti på reformer för att dels ställa om till ett samhälle som stannar innanför ramarna för jordens resurser, och som samtidigt anpassar sig för att möta ett förändrat klimat. Vi vill divestera AP-fonderna för att stoppa finansieringen av miljö- och människovidriga verksamheter. Vi vill göra klimat skadligt kött dyrare och vegetabilier billigare, för djurens och naturens skull, och för att möjliggöra ekologisk omställning inom jordbruket.

Inom transportsektorn vill F! verka för en omställning från privat och fossilbränsleoberoende till kollektivt och förnybart. Vi flyttar miljarder från nyinvesteringar i biltrafiken till att rusta upp

och bygga ut järnvägen, inte minst i mellersta och norra Sverige. Vi satsar på en fond för att starta arbetet mot gratis kollektivtrafik för alla, och vi vill öronmärka pengarna från trängselskatterna så att de går till investeringar i kollektivtrafik såsom det sagts från början. Vi höjer flygskatten med 20% mer än regeringen, och fasar ut klimat skadliga subventioner. De som släpper ut ska betala för sig och kompensera för sina skador. Vi vill även utveckla fossilfria, förnybara alternativ till dagens fordonsflotta.

F! även rusta om till mänsklig säkerhet. Det skulle bla innebära att Vättern skyddas och att alla försvarets skjutningar över Vättern skulle upphöra

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-feministiskt-initiativ-augusti-2018/feed/ 0
Valenkät från Sverigedemokraterna augusti 2018 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-sverigedemokraterna-augusti-2018/ https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-sverigedemokraterna-augusti-2018/#respond Sun, 02 Sep 2018 17:40:14 +0000 https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/?p=821 Följebrev_SNF

Valenkät 2018_SNF

Bildresultat för sverigedemokraterna

Svar från Sverigedemokraterna:

 

Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att ett miljö- och hållbarhetstänkande finns med i alla beslut, då det påverkar alla i Region Östergötland.

Sverigedemokraterna har under mandatperioden lämnat in flera motioner, som lyfter förslag som innebär miljöförbättringar. Vi har lyft en motion som handlar om att minska plastanvändningen i regionen. Vårt förslag är att Region Östergötlands miljöråd ges i uppdrag att arbeta fram en strategi för minskad plastanvändning, samt att regiondirektören uppdras arbeta fram riktlinjer för val av mer hållbara material vid upphandling.

Vi har även framfört förslag om ett mer hållbart återvinningssystem, som gäller att inrätta en ny gemensam avfallsplan för samtliga kommuner i Östergötland. Idag har kommunerna sina egna avfallsplaner att följa, men vi menar att en regionövergripande avfallsplan, som bland annat innebär att man inför transparenta sopsäckar för att underlätta och förbättra sorteringen i hela länet, kommer att bidra till ett förbättrat klimat.

I kollektivtrafiken används idag biogas som produceras lokalt, vilket vi anser positivt. Sverigedemokraterna har under mandatperioden arbetat mycket för att möjligheten för att öka det kollektiva resandet för dem på landsbygden. Vi anser att det är viktigt för regionen att erbjuda en bättre och tätare kollektivtrafik, för att minska bilåkandet. För att öka resandet på landsbygden är det viktigt att ständigt söka nya och smidiga resmöjligheter, som är kostnadseffektiva och miljöeffektiva, vilket vi har föreslagit i vårt senaste budgetförslag.

Östgötapendeln är ett mycket effektivt och bra inslag i kollektivtrafiken och vi vill på sikt låta pendeltrafiken förlängas med Stångådalsbanan, så att vi får en väl fungerande tågtrafik till Ostkusten.

Vi är mycket positiva till utdelningen av gratis sommarbusskort till ungdomar, vilket bör göra att de åker mera kollektivt, i stället för att be sina föräldrar om bilskjuts.

Sammanfattningsvis anser vi Sverigedemokrater att miljötänkandet är en viktig del i vårt politiska arbete.

]]>
https://ostergotland.naturskyddsforeningen.se/2018/09/02/valenkat-fran-sverigedemokraterna-augusti-2018/feed/ 0