Mossor är inte alls mossiga

I naturliga skogar är stora delar av marken täckt av mossor, särskilt i fuktig miljö.

Östgöta skogsgrupp har haft en mosskurs under hösten. Nu är den avslutad för denna gång, men det lär bli fortsättning. Mossor är fascinerande, vackra, varierande och viktiga för ekologin och klimatet. Hörde Du det- klimatet!  Man har räknat ut att världens mossor innehåller 400 gigaton kol bundet i marken, framförallt i mossar men även i skogar av olika slag.

Vi var fjorton personer sammanlagt och samlades i Studiefrämjandets lokaler tre kvällar, och åtta av oss besökte Åsnens nationalpark och fick visning av mossor av Per Darell. Vid avslutningskvällen var biologen Mikael Hagström vår guide bland mossor som vi tagit med och med sina fina bilder av märkliga mossor.

Väggmossan användes i stor skala till att täta väggarna i stockvirkeshus.

De flesta har kanske hört att torkade vitmossor (Sphagnum) förr användes som blöjor, mensskydd och sårkompresser, eftersom de har en oerhörd förmåga att suga upp vätska. Mossor bidrar också till att hålla kvar fukten i skogarna. Men färre kanske vet att tjusiga damer kring sekelskiftet 1800-1900 satte prydnader i hatten, och det kunde vara plymer från vita ägretthägrar eller vackra mossor! I flera sekel användes väggmossa till att täta väggarna i stockvirkeshus. Min farfars far började sin karriär med att leverera väggmossa till husbyggen på nuvarande Östermalm under 1870-talet.

Men mossor har också sin egen rätt att existera, som livets pionjärer på land, och grunden för kärlväxterna.   Man har beräknat att mossorna började utvecklas för 460 miljoner år sedan.

Bladmossorna har en så kallad nerv, som inte leder vätska, utan är till för att stödja bladet. Bladen består oftast av ett enda skikt av celler.

I Sverige har vi 1060 arter av mossor.  Många arter är användbara indikatorer på bevarad biologisk mångfald, så kallade signalarter. Ju fler arter man känner igen, desto mer intressant blir det att vandra i naturen.  Det har kommit bra litteratur såsom Hallingbäcks fältguide.  Helst bör man ha en bra lupp som förstorar 10-15 gånger, för att se hur de enskilda små bladen ser ut. Sporkapslarna är också mycket varierande och intressanta.  Under studiecirkeln hann vi studera ett fyrtiotal arter i fält eller på bordet med lupp eller mikroskop, och ytterligare ett brett urval på bild.

Stor björnmossa kan bli 30-40 cm hög. Förr användes den till att göra rep, korgar mm

Sumpvitmossan är en av 46 arter av vitmossor i Sverige som gör enorm klimatnytta genom att binda kol i marken, särskilt i mossar. Förr använde man också vitmossor till sårkompresser, blöjor mm eftersom de suger upp mycket vätska och är desinficerande.

Lungmossan är en levermossa som dels har vegetativ förökning med groddkorn ur små skålar på bålen, dels sexuell förökning via de paraplyliknande bildningarna. Lungmossan (Marchantia polymorpha) är föremål för DNA-forskning på hög nivå. År 2017 kom en publikation där man jämfört lungmossans DNA dels med grönalger, som man tror varit utgångspunkt för mossornas uppkomst för 460 miljoner år sedan, dels med ormbunkar och kärlväxter som utvecklats från mossor. Där ser man vilka nya ”uppfinningar” mossorna gjort, och vilka nyheter som ormbunkar respektive kärlväxter utvecklat. Studien har genomförts av hundratals forskare i ett dussin länder från Nya Zeeland till Japan, USA och Europa. (Bowman et al 2017).

I bokskogar som denna i Åsnens Nationalpark, är marken täckt av löv, varför mossorna bara växer på stenar, höga rötter, stubbar och träd. Varje naturtyp har sina arter av mossor.

Parasollmossorna växer på spillning. För att fortleva bildar mossan doftämnen som liknar spillningsdoft och attraherar vissa flugor. Flugan får mosssporer på sig och upptäcker att hon blivit lurad och flyger vidare till en spillningshög. Där faller mossporerna av och gror.

Marken i levande skogar består ofta av tjocka lager av torv. Den alltför nitiska utdikningen av Sveriges skogar har gjort att mycket torv multnat, och megaton av koldioxid har lyft till atmosfären.

Mossor har inga rötter, utan är beroende av den fukt som faller på dem. Porlande bäckar ger fuktig luft och omges av många arter av mossor.

Det är som oftast, att ju mer man vet, desto fler frågor ställer man sig. Nyfikenheten blir aldrig mätt.

Bild och text: Göran Toss 2019-10-23

Dela

Kommentera

1 thoughts on “Mossor är inte alls mossiga

Lämna ett svar till Kjell Antonsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.