2018 var ett år ..

Hej!

Vi hoppas att Du har haft ett gott år. Här är några intryck ur Naturskyddsföreningens synvinkel. 2018 var ett år då vi inte hade något krig i norra eller västra Europa. Jo men vänta, vi deltog i ett världskrig mot miljön, och mot den biologiska mångfalden.

Lodjuren har fått fler föryngringar i Östergötland, spåren i snön visade att sju honor fött ungar föregående vår, mot vanligen tre. Östergötland skulle kunna rymma betydligt fler lodjur, för antalet rådjur och dovhjortar är stort och orsakar många trafikolyckor och ett hårt betestryck i skogarna. När såg du den vackra mjölkörtens, rallarrosens röda blomster i stor mängd? Älgen och rådjuret och dovhjorten har betat bort dem, och att i stora områden betat bort nästan varje ny planta av rönn, asp, sälg och ek, som är deras favoritföda. Därför är de tvungna att livnära sig på tallplantor. Men från början har skogsbruket stor skuld i att eliminera dessa lövträd ur skogarna. Nu behövs fler lodjur och vargar för att hålla älg-, rådjurs- och dovhjortspopulationerna i balans.

Och året började bra: ett vargpar markerade revir i norra Östergötland. Reviret är stort, från Kvarn till Vånga och från Ljungsbro till Hällestad. Får de vara i fred och få valpar?

Februari. Gruvbolaget Tasmet Metals AB, dotterbolag till det Kanadensiska Leading Edge, har kommit med sin kompletterande MKB (miljökonsekvensbeskrivning) för sitt gruvprojekt vid Norra Kärr ovanför Gränna. Hittills har gruvbolagen fått sitt brytningstillstånd, innan de redovisat de fulla miljökonsekvenserna, men Högsta Förvaltningsdomstolens kräver genom sin dom i februari 2016 att en utförlig MKB presenteras tidigt i processen. Vi bedömde deras MKB undermålig, och Länsstyrelsen i Jönköping underkände den i juni. Bergstaten gav då Tasmet möjlighet att yttra sig om Länsstyrelsens yttrande, och det svaret har vi väntat på hela året. Med ekonomiskt bidrag från Riksförbundet sedan några år arvoderar vi miljöjurist Gunilla Högberg Björck, som skickligt överklagat varje steg som gruvbolaget har tagit. Att öppna ett dagbrott och lägga gråbergsupplag och en jättelik sanddamm på höjden ovanför Vättern skulle innebära en alltför stor risk för Vättern och dricksvattnet för 250 000 människor. Den 30 maj höll vi tillsammans med LRF och våra folkvalda i Riksdagen ett seminarium om gruvprojektet vid Norra Kärr, och det blev en mycket givande diskussion.

Strömmande vatten. Det var som om Sverige – inte bara sportfiskarna- upptäckte att det finns något under den vackra vattenspegeln. EU utgav redan år 2001 direktiv för skydd av vatten. Påverkat vatten ska återställas till sitt naturliga tillstånd. Det var inga små krav, för man har handskats väldigt nonchalant med sötvatten i sjöar, vattendrag och hav. Nittio procent av Sveriges strömmande vatten har dämts upp. De ekosystem och arter som är beroende av strömmande vatten har blivit ovanliga eller sällsynta. Sverige har inte implementerat EU´s vattendirektiv, men nu börjar det ske. Sportfiskarna och Älvräddarna har ökat sitt kampanjarbete, och vi östgötar insåg att det angår oss också. Vi skrev debattartiklar till stöd för återställande av strömmande vatten. På många håll finns det ett lokalt motstånd även där det inte handlar om pengar. Men nu pågår ett professionellt arbete där domstolar anlitas.

2018 blev ett år då Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna fått kraftigt ökade naturvårdsanslag. Ny personal har rekryterats, och det har blivit ny fart på inrättandet av naturreservat och annat naturvårdsarbete. Dessutom blev det slut på ”pausen” i nyckelbiotopinventeringarna. I Östergötland ökade arealen formellt skyddad skog på produktiv skogsmark från mindre än 2 % till 2,7 %.

Den 22 april hade vi länsstämma vid Tåkern. Kjell Antonsson guidade oss med sin underfundiga humor i Naturum, innan Lars Fröhlich guidade oss på spången västerut, i vackraste vårsol. Hanna Thiel bjöd oss på god lunch i Tåkerns Vandrarhem, där vi också höll stämman. Ödeshögs kommunalråd Annicki Oscarsson var stämmans ordförande. Ingemar Hillerström avtackades med ett diplom, målat av Gunnar Gebbe Björkman, för sitt mångåriga fina arbete med bland annat klimat- och trafikfrågor.

Kjell guidar vid Naturum Tåkern.

Barbro Carlberg upptäckte en bedrövlig artikel i Jaktjournalen. Jägare uppmanades att från första augusti och resten av året skjuta så många ”predatorer” som möjligt och rapportera till tidskriften. De föreslogs att lägga ut de skjutna djuren på en gräsmatta och be någon fotografera den stolte jägaren med sina byten och sända bilden till tidskriften. De som samlat flest poäng fick priser. Räv gav 120 poäng, grävling något lägre och mink endast 20 poäng. Som predatorer räknades förutom räv, grävling och mink även mård, korp, kråka, råka, kaja, skata, nötskrika, gråtrut, fiskmås, björktrast och många fler. Barbro skrev en skarp debattartikel i Norrköpings Tidningar och ett brev till redaktören, och tidskriften beslöt att ”pausa” kampanjen. Vi är inte emot jakt, men att döda djur för nöjes skull är helt oacceptabelt, och vi kommer att ha ögonen på vad som sker i den vägen.

Vargspår och jämförelse med en snusask.

Den 22 maj är FN-dagen för den biologiska mångfalden, som Rebecka Le Moine (tidigare ledamot i vår styrelse) upptäckte och satte fart på 2017, och man får gärna fira biologiska mångfalden flera dagar. Den uppmärksammades på flera håll i länet, och den kommer att växa.

Den 15-17 juni deltog en skara naturvårdare från Östergötland i föreningens Riksstämma i Uppsala.

Juli och augusti präglades av extrem hetta och torka. Nästan alla kunde nog sjunga med i Evert Taubes vistext ”och jag badar varje dag, och jag hoppar i utan att bli rädd” för vattnet var mer än ljummet både i sjöar och hav. Men på land var man desto mer förlamad av värmen. Mer än femtio skogsbränder härjade i Sverige (lyckligtvis inte i Östergötland). Jordbrukets skördar halverades, och grundvattennivåerna var rekordlåga.

Fjällen var en tillflyktsort, och 9-13 juli följde ett dussin Östgötar med Kjell Antonsson till Härjedalen för att inventera flora och insektsliv. Än fler Östgötar följde med Kjell den 27-29 juli på florainventering på öar i Östergötlands vackra ytterskärgård. Gröskär, Äspholm med lindskog, Ytterö och många andra.

Den 9 september inträffade valdagen. Rebecka Le Moine drev sin egen personvals-kampanj. Den 12 september räknades kryssrösterna, och vi var några som följde rapporterna och såg hur hennes procentantal steg  och hennes plats i Riksdagen var säkrad. Vi hoppas och tror att hon kommer att påverka Riksdagen och massmedia till en mer aktiv attityd till bevarande av miljön och den biologiska mångfalden.

Hösten kom och den 14 oktober samlades smålänningar, östgötar och ett par representanter från Rikskansliet på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Vi diskuterade bland annat föreningens Framtidsstrategi, som är matchad mot FNs globala mål, Agenda 2030.

Den 21 oktober hade Naturskyddsföreningen länsordförandeträff i Tyringe i Skåne och började med ett besök vid storkuppfödningshägnet och ett fint naturreservat vid Ringsjön. Att vara föreningsaktiv i Naturskyddsföreningen för med sig många möjligheter att delta i inspirerande möten och utflykter, och jag hoppas att fler upptäcker det. Missa inte Rikskonferensen i Kristianstad den 10-12 maj 2019!

Skogsbruket har varit i hetluften många år, och den 15 november kom Mikael Karlsson, ecoforestry, och höll ett mycket inspirerade föredrag om Lybeckmodellen av hyggesfritt skogsbruk. Det är ett gyllene alternativ till det kalhyggesbruk som totalt omvandlar landskapet.

Som ett trotsigt barn har ett flygbolag under sommaren skrikit ut ”Flyg! Flyg! Flyg! på stora affischer, trots alla uppenbara tecken på klimatförändring. I november började aktiva klimatstrejka utanför Linköpings och Norrköpings stadshus i Greta Thunbergs anda varje fredag kl 15-17. Fredagen inför COP24-mötet i Katowice i Polen, där 15-åriga Greta höll ett tal för deltagare från hela världen, kom extra många deltagare till våra lokala manifestationer. Tyvärr hindrade det inte Moderaterna och Kd att lägga fram ett budgetförslag där den nyss införda lilla flygskatten avskaffades och även andra ändringar som påskyndar klimatförändringen. Och naturvårdsanslagen halveras.

Åter till skogen. Det nationella skogsprogrammet, där jordbruksminister Bucht tillsatte en utredning, har nu resulterat i en rapport på 220 sidor på Skogsstyrelsens hemsida. Rapporten presenterades på fyra orter i landet, i Växjö den 5 december. Innehållet är på många punkter skrämmande med förslag till ännu mer intensivodlade monokulturer, ökad utdikning, skogsgödning, främmande trädslag i syfte att öka leveransen av träråvara till industrierna med 30-50 %. Rapporten innehåller också text att det är upp till varje markägare att själv välja hur man vill bruka sin skog, och att mer skog med höga naturvärden ska sparas. Remisstiden går ut den 12 februari. Här har vi något att bita i, alla som uppskattar skog med höga naturvärden!

Mikael Karlsson,författare till boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”.

11 december höll Magnus Carlsson och Weeping Willows konsert i Konserthuset, och Naturskyddsföreningens var inbjuden att marknadsföra sig i vestibulen före alla deras konserter. Vi hoppas att vi lyckades inspirera några nya.

Hörsalen fullsatt och lyssnar till Mikael Karlssons föreläsning om skogen.

14 december kom Tasmets Metals AB kommentarer till Länsstyrelsens negativa yttrande över deras kompletterande MKB. Men bolaget tillförde ingenting nytt, och vi kommer att yttra oss till Bergstaten om detta.

 

Nu vill vi önska Dig ett gott år 2019.

Linköping 2019-01-04

Göran Toss, ordförande                                       Jonas Nordén, vice ordf                                       Rolf Ström, kassör                     Barbro Carlberg, sekreterare               Cecilia Ambjörn                                                       Maria Gustavsson                      Sigrid Nilsson  Kjell Antonsson

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.